{"id":7634,"date":"2025-03-17T14:33:15","date_gmt":"2025-03-17T13:33:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hifab.se\/?p=7634"},"modified":"2025-03-17T14:43:00","modified_gmt":"2025-03-17T13:43:00","slug":"outnyttjad-resurs-i-fokus-nar-branschen-utformar-nya-strategier-for-cirkular-masshantering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hifab.se\/fi\/outnyttjad-resurs-i-fokus-nar-branschen-utformar-nya-strategier-for-cirkular-masshantering\/","title":{"rendered":"Outnyttjad resurs i fokus n\u00e4r branschen utformar nya strategier f\u00f6r cirkul\u00e4r masshantering"},"content":{"rendered":"

Schaktmassor fr\u00e5n bygg- och anl\u00e4ggningsprojekt hanteras i dag fr\u00e4mst som avfall, vilket ofta inneb\u00e4r h\u00f6ga kostnader och stora m\u00e4ngder on\u00f6diga utsl\u00e4pp. Med en cirkularitetsgrad p\u00e5 endast 3,4% ligger Sverige efter m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder. Detta tyder p\u00e5 en stor outnyttjad potential att minska b\u00e5de kostnader och klimatp\u00e5verkan. Genom nya EU-regelverk och lokala initiativ framtr\u00e4der m\u00f6jligheten att omvandla massorna till en tillg\u00e5ng. Samtidigt kvarst\u00e5r betydande utmaningar, d\u00e4ribland strikta regelverk och administrativ komplexitet, som kr\u00e4ver nyt\u00e4nkande f\u00f6r att driva fram en cirkul\u00e4r omst\u00e4llning.<\/strong><\/p>\n

Sverige genererar \u00e5rligen mellan 60 till 200 miljoner ton schaktmassor (Naturv\u00e5rdsverket). Dessa massor hanteras ofta inom varje projekt, d\u00e4r materialet transporteras l\u00e5nga str\u00e4ckor till deponier eller speciella behandlingsanl\u00e4ggningar. Detta ger upphov till b\u00e5de kostnader och milj\u00f6p\u00e5verkan, som \u00f6kad lokal samverkan och cirkularitet har stor potential att minska.<\/p>\n

Lagstiftningen kring avfallshantering utg\u00f6r ett hinder f\u00f6r cirkul\u00e4ra fl\u00f6den inom masshantering. Enligt milj\u00f6balken betraktas mycket av det material som uppst\u00e5r vid bygg- och anl\u00e4ggningsprojekt, s\u00e5som jord, schaktmassor och sten, som avfall. I praktiken inneb\u00e4r detta f\u00f6retag m\u00e5ste ans\u00f6ka om s\u00e4rskilda tillst\u00e5nd f\u00f6r att f\u00e5 flytta eller anv\u00e4nda materialet p\u00e5 nytt i andra projekt. Dessa tillst\u00e5ndsprocesser \u00e4r ofta tidskr\u00e4vande och kostsamma, och de administrativa kraven \u00e4r m\u00e5nga.<\/p>\n

Dessutom bed\u00f6mer Naturv\u00e5rdsverket att 10-15% av massorna \u00e4r f\u00f6rorenade, vilket g\u00f6r att omfattande sanerings\u00e5tg\u00e4rder kr\u00e4vs innan de kan \u00e5teranv\u00e4ndas. Sanering och \u00e5terbruk av massorna \u00e4r att f\u00f6redra framf\u00f6r andra l\u00f6sningar, s\u00e5 som deponering. Men sanering och \u00e5teranv\u00e4ndning kr\u00e4ver ocks\u00e5 administration d\u00e4r det m\u00e5ste bevisas att massorna verkligen \u00e4r sanerade till en godk\u00e4nd niv\u00e5. Att massorna \u00e4r rena ska givetvis s\u00e4kerst\u00e4llas, men ledtiderna i administrationen kan vara l\u00e5nga.<\/p>\n

Om massor ska hanteras cirkul\u00e4rt \u00e4r regionala l\u00f6sningar en stor m\u00f6jligg\u00f6rare, eftersom l\u00e5ng transport medf\u00f6r h\u00f6ga kostnader. Om massor ska anv\u00e4ndas i n\u00e4romr\u00e5det uppst\u00e5r dock behovet av plats f\u00f6r mellanlagring, eftersom ett l\u00e4mpligt anv\u00e4ndningsomr\u00e5de kanske inte \u00f6verensst\u00e4mmer perfekt i tid. Utan regional samordning kring logistiken kan det vara sv\u00e5rt f\u00f6r en akt\u00f6r att h\u00e5lla materialet tillg\u00e4ngligt tills det kan \u00e5teranv\u00e4ndas.<\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 samverkansl\u00f6sning \u00e4r Masslogistikcenter (MLC) i stadsutvecklingsomr\u00e5det Norra Djurg\u00e5rdsstaden i Stockholms stad, som samordnar hanteringen och m\u00f6jligg\u00f6r lokal krossning och sanering av schaktmassor och entreprenadberg. Initiativet drivs av Stockholms Stad och har utvecklats med utg\u00e5ngspunkten att det varje \u00e5r anv\u00e4nds ca 19 miljoner ton berg- och jordmassor f\u00f6r att bygga bost\u00e4der och infrastruktur i Stockholms l\u00e4n, samtidigt som byggprojekt genererar cirka 16 miljoner ton massor \u2013 med l\u00e5g \u00e5teranv\u00e4ndningsgrad.<\/p>\n

Ett av effektm\u00e5len \u00e4r att kraftfullt minska klimatp\u00e5verkan. Masslogistikcentrum genomf\u00f6r sedan 2019 torrsortering med en \u00e5tervinningsgrad mellan 30-40 %. Under 2022-2024 implementerades en ny metod f\u00f6r sortering med vatten f\u00f6r \u00f6kad \u00e5tervinning med upp till 80%.<\/p>\n

Att hitta en b\u00e4ttre matchning mellan projekt som beh\u00f6ver bli av med massor och projekt som beh\u00f6ver addera fyllnadsmassor blir en effektiv klimat\u00e5tg\u00e4rd, eftersom det r\u00f6r sig om s\u00e5 stora volymer. Studier visar att f\u00f6rb\u00e4ttrad masshantering har potential att minska EU:s utsl\u00e4pp i storleksordningen 1%, vilket placerar de ganska analoga \u00e5tg\u00e4rderna som kr\u00e4vs i samma division som komplexa industriomst\u00e4llningsprojekt. Mot den bakgrunden inneh\u00e5ller EU:s Taxonomi f\u00f6r h\u00e5llbara investeringar flera delar kring cirkul\u00e4r masshantering, vilket bidrar till att ge fr\u00e5gan fokus. \u00c4ven det nya CSRD-direktivet kr\u00e4ver transparent rapportering kring material och avfallsm\u00e4ngder.<\/p>\n

Det som kr\u00e4vs f\u00f6r att \u00f6ka b\u00e5de ekonomisk och milj\u00f6m\u00e4ssig effektivitet i masshanteringen \u00e4r i m\u00e5nga fall fr\u00e4mst samverkan, planering, logistikytor och fungerande incitament. I ett p\u00e5g\u00e5ende skifte syns goda exempel att l\u00e4ra av och skala upp.<\/p>\n

Ladda ner hela insikten med ut\u00f6kat inneh\u00e5ll<\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Schaktmassor fr\u00e5n bygg- och anl\u00e4ggningsprojekt hanteras i dag fr\u00e4mst som avfall, vilket ofta inneb\u00e4r h\u00f6ga kostnader och stora m\u00e4ngder on\u00f6diga…<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[95],"tags":[],"yoast_head":"\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\t\n\t\n\t\n