{"id":6781,"date":"2024-06-27T08:36:09","date_gmt":"2024-06-27T06:36:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hifab.se\/?p=6781"},"modified":"2024-06-27T08:36:09","modified_gmt":"2024-06-27T06:36:09","slug":"aterbruk-blir-mer-genomforbart-i-en-turbulent-omvarld","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hifab.se\/fi\/aterbruk-blir-mer-genomforbart-i-en-turbulent-omvarld\/","title":{"rendered":"\u00c5terbruk blir mer genomf\u00f6rbart i en turbulent omv\u00e4rld"},"content":{"rendered":"

Att \u00e5terbruk och omst\u00e4llning mot mer cirkul\u00e4ra materialfl\u00f6den \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att bygg- och fastighetsbranschen ska m\u00f6ta kraven p\u00e5 klimatneutralitet p\u00e5 sikt har konstaterats av m\u00e5nga. Hittills har utvecklingen delvis bromsats av ekonomiska och praktiska hinder, men de senaste \u00e5rens h\u00e4ndelser med materialbrist och f\u00f6rl\u00e4ngda leveranstider har dock \u00f6ppnat upp f\u00f6r intresset att nyttja befintliga resurser i allt h\u00f6gre grad.<\/strong><\/p>\n

Trots att en \u00f6kande andel av energif\u00f6rs\u00f6rjningen i Sverige numera kommer fr\u00e5n koldioxidsn\u00e5la k\u00e4llor och att omfattande \u00e5tg\u00e4rder vidtas f\u00f6r att minska utsl\u00e4pp av fossil koldioxid, \u00e4r Sverige bland de l\u00e4nder i v\u00e4rlden med h\u00f6gst materialanv\u00e4ndning och r\u00e5varuutvinning.<\/p>\n

I rapporten Circularity Gap Report Sweden (2022) med bland annat RISE som avs\u00e4ndare, granskas hur Sverige anv\u00e4nder olika resurser f\u00f6r att m\u00f6ta landets behov, s\u00e5 som metallmalmer, mineraler, biomassa och fossila br\u00e4nslen. Resultatet visar att resursanv\u00e4ndningen ligger p\u00e5 l\u00e5ga 3,4% cirkularitet, vilket inneb\u00e4r att \u00f6ver 95% av resurserna kommer fr\u00e5n jungfruliga material. N\u00e4stan h\u00e4lften av landets konsumtionsfotavtryck best\u00e5r dessutom av r\u00e5varor som utvinns utomlands och fraktas till Sverige, ett system som beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndras f\u00f6r att n\u00e5 klimatm\u00e5len. Bygg- och fastighetsbranschen pekas ut som den bransch med st\u00f6rst potential att bidra till \u00f6kad cirkularitet i Sverige. Den tidigare aff\u00e4rsmodellen att riva och bygga nytt \u00e4r ifr\u00e5gasatt, men trots \u00f6kad vilja och nyfikenhet bland akt\u00f6rer i branschen upplevs fortsatt stora utmaningar med att st\u00e4lla om mot en cirkul\u00e4r ekonomi.<\/p>\n

Incitamenten f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka efter att EU-taxonomin i juni 2023 kompletterades med en ny delegerad akt p\u00e5 milj\u00f6omr\u00e5det, d\u00e4r cirkularitet tas upp som en v\u00e4g att taxonomi-linjera verksamheten. De tekniska granskningskriterierna st\u00e4ller krav p\u00e5 att inte anv\u00e4nda jungfruliga material. N\u00e4r de nya gr\u00e4nsv\u00e4rdena f\u00f6r klimatp\u00e5verkan vid nybyggnation dessutom inf\u00f6rs enligt Boverkets plan 2025, kan ambitionsniv\u00e5n h\u00f6jas ytterligare. \u00c5terbruk \u00e4r d\u00e4rmed alltmer aktuellt att implementera storskaligt.<\/p>\n

Men v\u00e4gen \u00e4r inte rak och branschen beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttrade processer kring hur logistiken ska g\u00e5 till, s\u00e4rskilt i storskaliga nybyggnationsprojekt. Ytterligare ett behov, som bland annat lyfts i projektet Varvsstaden i Malm\u00f6, \u00e4r detaljplaner som till\u00e5ter flexiblare val av exempelvis fasadmaterial \u2013 ist\u00e4llet f\u00f6r att tidigt begr\u00e4nsa valet b\u00f6r m\u00f6jligheten \u00f6ppnas upp att best\u00e4mma fasad utifr\u00e5n tillg\u00e4ngliga material, i senare skede.<\/p>\n

I takt med att antalet \u00e5terbruksprojekt \u00f6kar f\u00f6rutsp\u00e5s \u00e4ven konkurrens om sekund\u00e4ra material. \u00d6kad efterfr\u00e5gan p\u00e5 brukbart material kombinerat med en ny vilja att leta alternativ till rivning kan medf\u00f6ra att materialutbudet blir mindre \u00e4n efterfr\u00e5gan. Den senaste tiden har dock medf\u00f6rt en ny f\u00f6rdel f\u00f6r arbetss\u00e4tt som involverar \u00e5terbruk. I en n\u00e4rtid som pr\u00e4glats av en turbulent omv\u00e4rld med f\u00f6rdr\u00f6jda leveranser och haltande logistikkedjor har alternativet att bygga med material som redan finns p\u00e5 plats f\u00e5tt en liten extra skjuts. \u00c4ven om f\u00e5 \u00f6nskar en turbulent omv\u00e4rld s\u00e5 \u00e4r det m\u00f6jligt att p\u00e5g\u00e5ende omst\u00e4llningar i v\u00e4rldsekonomin tidvis kommer att medf\u00f6ra oro i de globala leveranskedjorna och att \u00e5terbruk inte i alla l\u00e4gen framst\u00e5r som det kr\u00e5ngligare alternativet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att \u00e5terbruk och omst\u00e4llning mot mer cirkul\u00e4ra materialfl\u00f6den \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att bygg- och fastighetsbranschen ska m\u00f6ta kraven p\u00e5 klimatneutralitet…<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":6785,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[95],"tags":[],"yoast_head":"\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\t\n\t\n\t\n\n\n\t\n\t\n\t\n