{"id":5973,"date":"2023-08-25T07:26:33","date_gmt":"2023-08-25T05:26:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hifab.se\/?p=5973"},"modified":"2023-10-18T13:28:23","modified_gmt":"2023-10-18T11:28:23","slug":"ar-vi-forberedda-pa-fler-oversvamningar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hifab.se\/fi\/ar-vi-forberedda-pa-fler-oversvamningar\/","title":{"rendered":"\u00c4r vi f\u00f6rberedda p\u00e5 fler \u00f6versv\u00e4mningar?"},"content":{"rendered":"

Globalt har rekordv\u00e4rmen under sommaren 2023 lett till d\u00f6dliga naturkatastrofer runt om i v\u00e4rlden. \u00c4ven i Sverige har effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e5terigen hamnat i fokus, inte minst n\u00e4r kraftigt regn i samband med stormen Hans ledde till \u00f6versv\u00e4mningar. Vattnets framfart har p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll v\u00e4ckt fr\u00e5gan om hur v\u00e4l f\u00f6rberett Sverige \u00e4r f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och de extremv\u00e4der som v\u00e4ntas bli en effekt av dem. I den h\u00e4r artikeln delar Per Kaijser, strategikonsult p\u00e5 Hifab Advisory, med sig av fem insikter kring \u00f6versv\u00e4mning och klimatanpassning efter stormen Hans.<\/strong><\/p>\n

1. M\u00e5nga skador gick att f\u00f6rutse
\n<\/strong>MSB har sedan tidigare pekat ut 10 riskomr\u00e5den f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mning, ras, skred och erosion, d\u00e4r h\u00e4nsyn ocks\u00e5 tas till potentiella skadekostnader och m\u00f6jlighet till klimatanpassning. Vidare har MSB gjort riskkarteringar f\u00f6r hav, sj\u00f6ar och vattendrag, d\u00e4r det g\u00e5r att se vilka omr\u00e5den som \u00e4r mest hotade av \u00f6versv\u00e4mning. MSB:s plattform \u00d6versv\u00e4mningsportalen<\/a> visar att flera av de platser som \u00f6versv\u00e4mmats under augusti ligger inom de utpekade riskomr\u00e5dena. Kartorna visar \u00e4ven betydligt v\u00e4rre extremscenarier, som v\u00e4ntas bli vanligare i ett varmare klimat, d\u00e4r flera svenska st\u00e4der i princip kan st\u00e5 under vatten.<\/p>\n

2. M\u00e5nga omr\u00e5den har en dold \u00f6versv\u00e4mningsrisk
\n<\/strong>Att riskkartera \u00e4r ett omfattande och dyrt arbete som beh\u00f6ver prioriteras d\u00e4r det g\u00f6r st\u00f6rst nytta, och hittills har MSB riskkarterat 75 utvalda sj\u00f6ar och vattendrag. Sverige har tusentals vattendrag och det \u00e4r idag inte m\u00f6jligt att riskkartera alla. Vid de mindre vattendragen som ofta \u00f6versv\u00e4mmas snabbt vid stora regnm\u00e4ngder \u2013 och som i de allra flesta fall saknar riskkartering \u2013 blir det d\u00e4rf\u00f6r sv\u00e5rare att f\u00f6rutse konsekvenserna. Flera av \u00f6versv\u00e4mningarna som fick stor uppm\u00e4rksamhet under stormen Hans intr\u00e4ffade just i mindre vattendrag som inte finns med i \u00d6versv\u00e4mningsportalen, till exempel M\u00f6rviks\u00e5n\/Susab\u00e4cken i \u00c5re. P\u00e5 liknande s\u00e4tt finns ofta en stor os\u00e4kerhet kring vilka omr\u00e5den som riskerar att \u00f6versv\u00e4mmas vid skyfall. Lantm\u00e4teriets h\u00f6jddata, som anv\u00e4nds f\u00f6r l\u00e5gpunktskarteringar, t\u00e4cker hela Sverige men kr\u00e4ver p\u00e5 de flesta platser betald licens att kunna f\u00e5 tillg\u00e5ng till. Att f\u00e5 en helhetsbild av klimatriskerna p\u00e5 en viss plats eller byggnad \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte helt enkelt.<\/p>\n

3. Ett stort ansvar lokalt men verktygen saknas
\n<\/strong>Klimatanpassning hanteras idag fr\u00e4mst lokalt och n\u00e4stan hela ansvaret f\u00f6rdelas mellan kommuner och fastighets\u00e4gare. En stor utmaning h\u00e4r \u00e4r att det b\u00e5de finns praktiska och juridiska hinder f\u00f6r enskilda fastighets\u00e4gare att skydda sina hus mot exempelvis \u00f6versv\u00e4mningar. Ett annat problem \u00e4r att s\u00e5dant som sker i andra kommuner kan f\u00e5 negativa effekter, till exempel om ett vattendrag i kommunen har ett stort avrinningsomr\u00e5de uppstr\u00f6ms. Vilka typer av klimatanpassningar som beh\u00f6vs skiljer sig mycket mellan kommunerna och p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll saknas b\u00e5de kompetens och resurser. G\u00f6teborg och Malm\u00f6, som i b\u00e5da fallen \u00e4r utsatta f\u00f6r kust\u00f6versv\u00e4mning, har nyligen uppmanat regeringen<\/a> att inf\u00f6ra en nationell samordning och ny lagstiftning f\u00f6r klimatanpassning. Detta efterfr\u00e5gade \u00e4ven Nationella expertr\u00e5det f\u00f6r klimatanpassning i sin rapport f\u00f6rra \u00e5ret<\/a>. Tills vidare kommer det sannolikt vara stora skillnader i hur de olika kommunerna v\u00e4ljer att prioritera anpassningsarbetet.<\/p>\n

4. Avloppsn\u00e4ten kan bli en dubbel sm\u00e4ll f\u00f6r kommunerna
\n<\/strong>N\u00e4r hus\u00e4gare drabbas av k\u00e4llar\u00f6versv\u00e4mningar vid skyfall beror det oftast p\u00e5 att avloppsn\u00e4tet \u00f6verbelastats och avloppsvatten tr\u00e4nger upp genom golvbrunnarna. Eftersom de kommunala ledningsn\u00e4ten ska kunna st\u00e5 emot \u00e4ven kraftiga regnm\u00e4ngder leder detta ofta till att f\u00f6rs\u00e4kringsbolag i efterhand kr\u00e4ver kommunen p\u00e5 skadest\u00e5nd. Efter skyfallen i G\u00e4vle i augusti 2021 har f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen beg\u00e4rt ers\u00e4ttning fr\u00e5n G\u00e4vle kommun p\u00e5 sammanlagt 1,2 miljarder kronor, eftersom brister i avloppssystemet f\u00f6rv\u00e4rrade skadorna. Detta blir en enorm kostnad f\u00f6r skattebetalarna som dessutom kommer bli \u00e4nnu st\u00f6rre eftersom det svenska VA-n\u00e4tet st\u00e5r inf\u00f6r stora renoveringsbehov. En ny rapport fr\u00e5n Svenskt Vatten<\/a> uppskattar investeringsbehovet till 560 miljard kronor och att det i dagens takt skulle ta cirka 200 \u00e5r att modernisera ledningsn\u00e4tet. Denna underh\u00e5llsskuld, i kombination med att klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6kar risken f\u00f6r vattenbrist i vissa regioner, g\u00f6r att m\u00e5nga experter f\u00f6rutsp\u00e5r att vatten kan bli den nya energikrisen.<\/p>\n

5. Klimatrisker kan p\u00e5verka fastigheters v\u00e4rdering
\n<\/strong>Enligt en rapport fr\u00e5n McKinsey<\/a> ledde stormen Sandy till att fastighetspriserna f\u00f6ll med 8% inom de omr\u00e5den i New York som riskerade att drabbas av \u00f6versv\u00e4mningar. I Sverige finns tusentals fastigheter i riskzon f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mning, ofta utan att fastighets\u00e4garen k\u00e4nner till det. F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r bank- och f\u00f6rs\u00e4kringsbranschen har sagt att man tittar p\u00e5 fr\u00e5gan och bevakar riskerna i sina portf\u00f6ljer. Eftersom f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen sitter p\u00e5 kortare kontrakt \u00e4r det sannolikt de som spelar en nyckelroll \u2013 och v\u00e4ljer de att h\u00f6ja premien i riskomr\u00e5den s\u00e5 kommer det sannolikt att p\u00e5verka fastighetspriserna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Globalt har rekordv\u00e4rmen under sommaren 2023 lett till d\u00f6dliga naturkatastrofer runt om i v\u00e4rlden. \u00c4ven i Sverige har effekterna av…<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":5984,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[95],"tags":[],"yoast_head":"\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\t\n\t\n\t\n\n\n\t\n\t\n\t\n