De senaste åren har många aktörer i samhällsbyggnadssektorn, såväl privata och offentliga fastighetsägare som kommuner och byggentreprenörer, satt ambitiösa klimatmål. Nu befinner sig allt fler i branschen i det efterföljande steget där en färdplan utformas. Vägen mot netto noll ska stakas ut på ett tydligare sätt, vilket kastar ljus på många viktiga följdfrågor kring vad som egentligen menas med netto noll, och vem som ska göra vad i klimatomställningen.
Klimatmål har blivit nästintill en hygienfaktor i många delar av samhällsbyggnadssektorn, men en publik klimatfärdplan kopplad till målet är ännu inte en självklarhet. Vi befinner oss dock i ett skifte när det blir allt mer vanligt förekommande.
De klimatfärdplaner som finns har inte en enhetlig utformning och ett enhetligt innehåll. Vissa är intentionsdokument och kommunikationsmaterial att samlas kring, med fokus på samverkan. Andra exempel har enbart fokus på siffersatta åtgärder i verksamheten och målbanor för utsläppen kommande år, och liknar mer en klimatbudget.
De mer övergripande färdplanerna som har för avsikt att vara samlande och skapa samverkan har fyllt en stor funktion i branschen. Bland dessa märks till exempel Fossilfritt Sveriges färdplan för bygg- och anläggningssektorn och Lokal Färdplan för bygg- och anläggningssektorn i Malmö (LFM30). Dessa och andra branschövergripande samverkansforum har varit centrala i att bygga förmågan att beräkna, redovisa och målsätta.
Vi befinner oss dock i ett skifte där färdplaner för enskilda organisationer och bolag förväntas bli mer konkreta. Förväntan kommer från omvärlden i form av investerare och i viss utsträckning även värderingsinstituten. Drivet kommer även inifrån bolagen, där klimatmålen ska omsättas i åtgärder, nya ansvarsområden och utveckling. Arbetet kräver att målen tydligare bryts ner i delar och tidsetapper och när färdplanerna konkretiseras behandlas många frågor som är både komplexa och viktiga.
För att veta vilka åtgärder den egna organisationen ska vidta, och vilket klimatresultat de kan förväntas ha under en konkret tidsperiod, så måste även leverantörernas förväntade klimatarbete bedömas. I den processen ställs viktiga frågor till både energileverantörer och materialproducenter.
En minst lika viktig övning uppstår när en organisation tittar nedströms på sina kunder eller brukare. Ofta krävs nytänkande kring deras krav, behov och roll. Här närmar sig arbetet intressanta framtidsfrågor kring hur användandet av våra städer och byggnader förändras.
Att utforma och publicera en mer konkret klimatfärdplan mot netto-noll kommer även med kravet att tydligt definiera vad klimatneutralitet och netto-noll innebär. Standarder och branschpraxis är under utformning, men fortfarande finns flera parallella synsätt.
Ett väl genomfört arbete med en konkret klimatfärdplan banar vägen för klimatomställningens integration i affären. Samtidigt är arbetet en kreativ framtidsövning där flera beslutsfattare i en organisation måste samlas och se sin verksamhet framför sig i en förändrad framtid.
Ladda ner hela insikten med viktiga nyckelfrågor och utökat innehåll