Förskolan Hoppet i Göteborg lever verkligen upp till sitt namn. Här har Göteborgs stad genomfört ett pilotprojekt för fossilfri byggnation, ett led i stadens mål att på sikt bli helt klimatneutral. Hifab har ansvarat för byggledning i projektet.
Innovation och nytänk har kantat projektets framfart, från en husgrund i återvunnet glas till väggar av lera och hampa. Hifabs byggprojektledare Jonas Larsson berättar om en lärorik resa som har lett till en byggnad där koldioxidavtrycket pressats ner med 70 procent.
Foto: Felix Gerlach
Jonas Larsson är byggledare på Hifab och har sedan sommaren 2020 varit engagerad i det uppmärksammade projektet Förskolan Hoppet.
– Min första känsla när jag började sätta mig in i uppdraget var att det skulle bli spännande att få delta i ett projekt som hade tydliga visioner om att bygga med ett så litet klimatavtryck som möjligt. Nu när vi är klara kan jag konstatera att det jag främst tar med mig är det inspirerande sättet som vi har jobbat på. Det har funnits en långtgående vilja att tänka nytt kring produktionen och agera i samverkan med alla inblandade parter. Genom det här projektet har vi tillsammans med Göteborgs stad och deltagande entreprenörer utmanat den traditionella byggindustrin och visat vägen fram mot det fossilfria byggandet.
Förskolan Hopper har precis klarat av slutbesiktningen och nycklarna har lämnats över till en mycket nöjd förskolechef. I januari klev den första kullen barn in på den nya förskolan, en förskola som kan stoltsera med ett minimalt klimatavtryck med drygt 70% lägre i jämförelse med en traditionell byggd förskola.
Joakim Eliasson är byggprojektledare på Lokalförvaltningen Göteborgs stad och har varit involverad i projektet sedan 2020.
– Redan tidigt i projektet var utgångspunkten för projekteringen att bygga klimatneutralt. Det som har gjort störst skillnad är beslutet att byta ut den traditionella betonggrunden till en grund av återvunnet glas och en stomme och fasad av trä. Här har vi den största miljövinsten.
Projektets signum har varit att identifiera och välja hållbara material, leverans- och produktionsmetoder. Jonas Larsson konstaterar att det är stimulerande att våga vara normbrytande och arbeta utifrån ett livscykelperspektiv.
– Det är oerhört lärorikt men man måste även acceptera att det tar längre tid. I dagsläget är hanteringen av återbrukat material tidskrävande, samma gäller för testning av nya materialval som lerväggar och hampakalk. Vissa metoder är kanske inte alltid det bästa ur produktionssynvinkel men tar oss framåt i vårt lärande. Minskad betong och stålanvändningen till fördel för trä och återanvänt glas ger stor klimatnytta men kräver även mer tid för planering och projekt har tagit mycket tid i projekteringsfasen. Det är priset man får betala för att göra så litet avtryck på miljön som möjligt.
Joakim Eliasson från Göteborgs stad fortsätter:
– Allt vi gör ska uppnå miljömålen och för att klara detta behöver vi ständigt göra våra tester. Det är ett kostsamt sätt att arbeta på och inte alla aktörer har möjlighet att ta den risken. Det är därför viktigt att Göteborgs stad kliver fram och tar ledning för detta eftersom vi har både kraften och kapaciteten.
Alla inblandade i projektet prisar de många lärdomar som dragits under projektet och erfarenheten har nu samlat in och sammanställts till en rapport, kunskap som Göteborgs stad kommer kunna ta vidare in i nästa klimatneutrala byggprojekt.
– Återbruk är ett exempel på något som vi verkligen har fått upp ögonen för eftersom det ger stor klimatnytta. Idag finns ett flertal initiativ på detta område och men det behövs en ökad samverkan i branschen. Stadens sätt att ta kunskapen vidare är att vi redan nu är i startgroparna för att bygga ett Hoppet 2 och 3 med fokus på återbruk, berättar Joakim Eliasson.
Under två intensiva år har Hifab varit involverad i projektet och haft byggledningsrollen. Jonas Larsson sammanfattar:
– Jag känner mig stolt över att vi på Hifab har blivit utvalda att medverka i det här projektet. Det ger ett kvitto på att vi kan hantera nytänk kring produktion och projektledning och att Hifab har en bredd av många olika kompetenser som kan bidra i projektet.