{"id":5891,"date":"2023-06-20T09:11:39","date_gmt":"2023-06-20T07:11:39","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hifab.se\/?p=5891"},"modified":"2023-06-20T10:50:18","modified_gmt":"2023-06-20T08:50:18","slug":"utmaningar-och-mojligheter-med-klimatforbattrad-betong","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hifab.se\/en\/utmaningar-och-mojligheter-med-klimatforbattrad-betong\/","title":{"rendered":"Utmaningar och m\u00f6jligheter med klimatf\u00f6rb\u00e4ttrad betong"},"content":{"rendered":"

Som en del av den h\u00e5llbarhetsomst\u00e4llning vi befinner oss i utvecklas hela tiden nya metoder och material f\u00f6r att minska klimatp\u00e5verkan inom fastigheter och samh\u00e4llsbyggnad. D\u00e4r \u00e4r anv\u00e4ndandet av klimatbetong ett exempel p\u00e5 hur ett traditionellt material nu utvecklas f\u00f6r att begr\u00e4nsa koldioxidutsl\u00e4ppen. <\/strong><\/p>\n

Bj\u00f6rn St\u00e5hle, Niklas Laakmann<\/strong> och Niklas Persson<\/strong> arbetar med anl\u00e4ggningsprojekt p\u00e5 Hifab och har l\u00e5ng erfarenhet av att leda utvecklingen av s\u00e5v\u00e4l broar och v\u00e4gar som annan infrastruktur. Niklas Persson var \u00e4ven f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan med i Trafikverkets projekt d\u00e4r en bro \u00f6ver v\u00e4g 23 gj\u00f6ts med klimatf\u00f6rb\u00e4ttrad betong. H\u00e4r resonerar de kring och delar med sig av sina insikter kring materialet.<\/p>\n

Klimatf\u00f6rb\u00e4ttrad betong (\u201dklimatbetong\u201d) \u00e4r ett relativt nytt fenomen som inneb\u00e4r att en del av bindemedlet \u2013 det vill s\u00e4ga cementen \u2013 ers\u00e4tts med andra material som till exempel flygaska, silica eller finmald slagg. Den vanliga betongtillverkningsprocessen genererar betydande m\u00e4ngder koldioxidutsl\u00e4pp, till stor del drivna av cementen. Genom att ers\u00e4tta en del av cementen kan utsl\u00e4ppen d\u00e4rmed begr\u00e4nsas.<\/p>\n

– Det \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 att man kan minska materialens klimatp\u00e5verkan p\u00e5 olika s\u00e4tt och att man beh\u00f6ver ta h\u00e4nsyn till olika aspekter. Komponenterna i sj\u00e4lva materialet \u00e4r en aspekt. D\u00e4rut\u00f6ver kan man se \u00f6ver transportavst\u00e5nden och transports\u00e4tt \u2013 och hur gr\u00f6n energin som anv\u00e4nds vid tillverkningen \u00e4r. Den som tittar p\u00e5 alla delarna i kedjan \u00e4r den som kommer f\u00e5 fram den klimatm\u00e4ssigt b\u00e4sta produkten, s\u00e4ger Bj\u00f6rn St\u00e5hle.<\/p>\n

Traditionell betong har anv\u00e4nts i flera tusen \u00e5r, medan klimatbetongen har funnits i runt sju till \u00e5tta \u00e5r. Samtidigt utvecklas den klimatf\u00f6rb\u00e4ttrade betongen l\u00f6pande, d\u00e4r man bland annat laborerar med hur stor andel av cementen som kan bytas ut mot slagg utan att f\u00f6rlora f\u00f6r mycket av materialets egenskaper.<\/p>\n

– I de flesta fallen arbetar vi med en produkt som ska h\u00e5lla i 120 \u00e5r utan n\u00e5gra insatser, vilket g\u00f6r att det \u00e4nnu \u00e4r f\u00f6r tidigt att fastsl\u00e5 best\u00e4ndigheten och h\u00e5llfastheten i klimatbetong. Sj\u00e4lvklart skiljer det sig ocks\u00e5 mycket mellan olika typer av projekt och vilka krav som st\u00e4lls. N\u00e4r betongen anv\u00e4nds till broar ska den t\u00e5la p\u00e5frestningar fr\u00e5n v\u00e4der och vind medan en husstomme \u00e4r g\u00f6md bakom en fasad och dessutom aldrig fryser, s\u00e4ger Niklas Laakmann och avslutar:<\/p>\n

Klimatbetong erbjuder sp\u00e4nnande m\u00f6jligheter f\u00f6r att minska byggsektorns milj\u00f6p\u00e5verkan med f\u00f6rdelar som minskat koldioxidavtryck och \u00e5teranv\u00e4ndning av det materialet man ers\u00e4tter cementen med. Samtidigt finns det en del utmaningar som beh\u00f6ver \u00f6vervinnas \u2013 trots det s\u00e5 \u00e4r det positivt att traditionella material utvecklas f\u00f6r att bli mer h\u00e5llbara. Vi beh\u00f6ver jobba p\u00e5 alla olika fronter f\u00f6r att skapa en f\u00f6r\u00e4ndring och genom fortsatt forskning, utveckling och investeringar kan vi maximera f\u00f6rdelarna med klimatbetong.<\/p>\n

Insikt fr\u00e5n Trafikverket<\/h2>\n

Fredrik Carlsson<\/strong> arbetar som Byggnadsverksspecialist p\u00e5 Trafikverket, som successivt har \u00f6kat anv\u00e4ndandet av klimatbetong i sina bro-, v\u00e4g- och anl\u00e4ggningsprojekt:<\/p>\n

“Vi \u00e4r positivt inst\u00e4llda men sj\u00e4lvklart kan vi inte heller veta exakt vad resultatet kommer att bli i dagsl\u00e4get. Samtidigt \u00e4r Trafikverket den st\u00f6rsta akt\u00f6ren inom infrastruktur och anl\u00e4ggning s\u00e5 f\u00f6r oss \u00e4r det viktigt att ta v\u00e5rt ansvar och nyttja de m\u00f6jligheter vi har till att bidra positivt. F\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan gj\u00f6t vi en bro \u00f6ver v\u00e4g 23 i Sm\u00e5land, d\u00e4r vi hade ersatt 50% av cementen med masugnsslagg och \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge ser vi inga problem alls, den h\u00e5ller samma kvalitet som vanlig betong. Tv\u00e5 \u00e5r inte s\u00e5 l\u00e5ng tid med tanke p\u00e5 att en bro ska h\u00e5lla i cirka 80 \u00e5r, men det \u00e4r avg\u00f6rande att vi v\u00e5gar prova. M\u00e5nga \u00e4r skeptiska och vill g\u00f6ra fler f\u00f6rs\u00f6k och se mer forskning \u2013 men ett f\u00f6rs\u00f6k \u00e4r bara ett f\u00f6rs\u00f6k. F\u00f6r att f\u00e5 sanningsenliga resultat m\u00e5ste vi v\u00e5ga testa det i praktiken. Samh\u00e4llets klimatutsl\u00e4pp \u00e4r f\u00f6r stora och vi beh\u00f6ver alla ta v\u00e5rt ansvar f\u00f6r att driva fram nya, b\u00e4ttre l\u00f6sningar f\u00f6r att bromsa detta och n\u00e5 v\u00e5ra klimatm\u00e5l.”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Som en del av den h\u00e5llbarhetsomst\u00e4llning vi befinner oss i utvecklas hela tiden nya metoder och material f\u00f6r att minska…<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":5893,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[95],"tags":[],"yoast_head":"\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\t\n\t\n\t\n\n\n\t\n\t\n\t\n