Elektrifieringen av fordonsflottan har lett till en snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen, inte bara för privatpersoner utan även för transportsektorn. Parallellt med teknisk utveckling och framtidsfrågor kommer även behovet av förvaltning. Utvecklingen gör att nya och ovana aktörer plötsligt ansvarar för avancerade elanläggningar, där frågor om drift, underhåll och lagkrav blir aktuella. Samtidigt som behovet av snabb utbyggnad kvarstår, blir det allt tydligare att laddinfrastrukturen inte längre är en nischad satsning – utan en kritisk del av samhällets ryggrad. Detta leder till ett ökat behov av ordning, dokumentation och nya samarbetsformer för att möta krav på effektiv och säker förvaltning.
Laddinfrastrukturen för elfordon fortsätter att utvecklas, och parallellt med ett stort behov av utbyggnad pågår även en mognadsprocess där befintliga installationer ska förvaltas och underhållas. Utbyggnad och utveckling har givit upphov till att många nya aktörer nu är förvaltande innehavare av starkströmsanläggningar, där lagar och föreskrifter behöver följas. Samtidigt ska underhåll och felavhjälpning av själva laddarna skötas, ett behov som ökar i takt med ökad användningsgrad och ålder.
På bara några få år har laddinfrastruktur gått från en kuriositet för de speciellt intresserade till att bli en samhällskritisk funktion. Branschen är ny och långsiktig drift och förvaltning av elinfrastruktur är inte nödvändigtvis en erfarenhet som alla bolag som nu blivit innehavare av denna typ av anläggningar har. Bussoperatörer och åkerier är ett exempel på företag som får en ny roll när fordonsflottan elektrifieras. De har båda en huvudaffär och historisk expertis på områden som ligger långt ifrån att handha elanläggningar och elkraft, men måste nu hantera exempelvis innehavaransvar och elanläggningsansvar.
Även många renodlade laddinfrastrukturföretag (CPO:er) har utmaningar på detta område. Generellt har de fokus på själva laddarhårdvaran, där de har inhouse-kompetens och använder sig av partners för support och underhåll. Samtidigt saknas ofta detaljkunskaper och dokumentation när det gäller exempelvis nätstationer och elkraftskomponenter uppströms från laddarhårdvaran.
Ofta har uppförandet hanterats som totalentreprenader där beställaren inte alltid har erfarenhet av att kravställa med förvaltningsskedet i åtanke. I vissa fall har även beställarna varit präglade av en startup-kultur där en långsiktigt lönsam förvaltning inte varit prioriterat.
Utöver elanläggningarna finns även förvaltningsutmaningar kring själva laddarhårdvaran. För kommersiell trafik finns ett behov av felavhjälpning av garantiärenden och skador med snabb inställelsetid, något som laddarhårdvarutillverkare ofta har svårt att erbjuda med egen personal. Istället certifieras elinstallatörsföretag att utföra den typen av felavhjälpning, men elinstallatörerna kan inte alltid handha de högspänningsanläggningar som utgör nätanslutningen för anläggningarna. Här ställs krav på att beställaren har dokumentation i ordning och tydliga gränsdragningar på plats i de avtal som upprättas.
Anläggningar där innehavaransvaret är tydligt hanterat, både juridiskt och praktiskt, är en förutsättning både för regelefterlevnad och för att tekniken ska fungera i praktiken. Därför blir god förvaltning även kritiskt för att få acceptans för en elektrifierad transportsektor, hos branschens aktörer och hos allmänheten. Elektrifieringen är en nyckel i klimatomställningen och att möta branschens behov av systematisk förvaltning blir därför inte bara byråkrati eller tekniskt finlir, utan effektivt klimatarbete i praktiken.
Ladda ner hela insikten med utökat innehåll
Eric Berglund
Affärschef Power Solutions, Hifab DU-Teknik
eric.berglund@du-teknik.se
+46720855289