Samhällsbyggnadssektorn förväntas bidra med smart energieffektivisering och ny energiproduktion, därmed blir ett aktivt energiarbete i allt större utsträckning ett baskrav. Samtidigt börjar energisystemets komplexitet göra sig påmint, både ekonomiskt och tekniskt, och att räkna och spara kilowattimmar är en allt för enkel modell. Branschens arbete täcker helt enkelt inte in det nya energilandskapets komplexitet.
I hållbarhetsomställningen är energifrågan central, och energi har även fördelen att vara mätbart. I takt med att banker och investerare kämpar med att hitta ett trovärdigt datadrivet sätt att följa upp bolags hållbarhetsarbete har årlig energianvändning setts som ett tryggt mätetal att återvända till. Även i de regelverk som påverkar samhällsbyggnadssektorn har olika varianter av mätetalet ”energianvändning per år” en stark ställning. Detta gäller Boverkets byggregler, miljöcertifieringar och den del av EU:s Taxonomi som påverkar fastighetsägare och byggare. Att sätta likhetstecken mellan en hållbar byggnad och en energieffektiv byggnad är att förenkla för mycket, men det stora fokuset på att minska energibehovet i det byggda samhället har goda anledningar.
I samhällsövergripande analyser faller bygg och fastighet ofta ut som en sektor där det finns stor möjlighet till lönsam energieffektivisering och lågt hängande frukter. Däremot är energisystemet alltmer komplext och det räcker inte att bara minimera kilowattimmar på årsbasis. Systemets komplexitet har blivit uppenbart för en ny åhörarskara under det senaste året. Flertalet lokala flexibilitetsmarknader är i sin linda, Svenska Kraftnäts marknader för nätstödstjänster har attraherat investerare och deltagare, en varierande prisbild på spotmarknaden med höga toppar och djupa dalar har dominerat debatten, och många projekt inom både fastighetsutveckling och energiproduktion hanterar långa väntetider och brist på möjlighet för nätanslutningar. Samtidigt diskuteras fjärrvärmens roll och framtidsplaner.
Elektrifiering av fordonsflottan driver en snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen, där elfordon skapar nya systembehov med höga effekter, men samtidigt kan bli en tillgång med utveckling av vehicle-to-grid-lösningar.
Under året har arbete och samhällsdebatt kring de mer komplexa delarna av energisystemets utveckling tagit fart. Däremot är de stora samhällsbyggnadsaktörernas, bankernas och investerarnas fokus på frågan fortfarande tungt centrerad kring att följa upp energi på årsbasis. Samhällsbyggnadssektorn är mitt uppe i ett pågående skifte där allt fler aktörer håller på att tänka kring sin roll i den nya energimarknaden. Däremot har få inom bygg och fastighet nått fram till ett arbetssätt där den nya energimarknadens komplexitet samt risker och möjligheter för affären är fullt integrerade.