Trots högt uppsatta mål om att bromsa den globala uppvärmningen kommer samhället behöva anpassas till ett varmare klimat. För bygg- och fastighetssektorn innebär det att stora investeringar kommer att krävas för klimatanpassning och att fastigheter i riskområden riskerar att tappa i värde.
Sveriges medeltemperatur har hittills stigit med 1,9 grader sedan slutet av 1800-talet och förväntas stiga med ytterligare 1–3 grader till slutet av detta sekel beroende på hur snabbt vi lyckas minska utsläppen. Det varmare klimatet kommer att kräva stora resurser till klimatanpassning i hela samhället. Kraftigare värmeböljor ökar behovet av kyla i byggnader, framför allt där personer i riskgrupper vistas. Vid slutet av seklet kan stora delar av centrala Malmö och Göteborg stå under vatten vid extremväder. Redan nu ökar risken för skyfallsrelaterade skador.
Ansvaret för klimatanpassning ligger till stor del på kommunerna men även den enskilda fastighetsägaren har ett långtgående ansvar att skydda sin fastighet. Framöver förväntas hårdare krav från försäkringsbolag, långivare och investerare, inte minst i förvärvsskedet.
– Klimatförändringar riskerar att leda till ökade skadekostnader men även att fastigheter inom riskutsatta områden förlorar i värde. Klimatrisker har därför seglat upp som en affärskritisk fråga som många fastighetsbolag aktivt håller på att se över, säger Per Kaijser, strategikonsult på Hifab Advisory.
En del av EU-taxonomin
EUs Taxonomiförordning som började gälla den 1 januari 2022 är ett ramverk som klassificerar vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara. Ett av de sex miljömålen i Taxonomin handlar om anpassning till klimatförändringar vilket innebär krav på att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys.
– I tillägg till taxonomin finns klimatrisker med som villkor i flera miljöcertifieringar och bland annat i TCFDs rekommendationer. Det är även vanligt att finansiärer och investerare numera ställer frågor kring hur fastighetsbolag hanterar klimatrelaterade risker i verksamheten, säger Per Kaijser.
Så kommer du i gång
Ett första steg är att göra en översiktlig genomlysning av hela beståndet för att identifiera de mest riskutsatta fastigheterna – därefter kan man undersöka dessa fastigheter närmare och prioritera åtgärder.
– Arbetet med klimatrisker och klimatanpassning kan verka komplexa att sätta sig in i. Nyckeln är att lyckas översätta kraven från rapporteringsramverken till konkreta tekniska frågor som betyder något för en förvaltare. Om detta lyckas kan man skapa ett stort engagemang i hela organisationen, avslutar Per Kaijser.
1. Fastighetsägaren har ett stort ansvar
Kommer vårdboendet att fungera på sommaren? Är ställverket och hyresgästens servrar säkra vid ett skyfall? I grunden handlar det om att säkerställa att fastigheten fyller sitt syfte och är en stabil tillgång även i ett framtida klimat
2. Risk för strandade tillgångar
Flera aktörer har börjat väga in klimatrelaterade risker vid förvärv. På samma sätt som regionala tillväxtplaner och marknadens efterfrågan kan detta påverka värderingen på sikt.
3. Klimatrisker går att hantera
Det finns pålitliga metoder för att bedöma vilka fastigheter som är utsatta för vilka risker i ett framtida klimat. Det är därför möjligt att väva in klimatanpassning i underhåll, utvecklingsplaner och förvärvsstrategi.