Just nu genomförs en förändring av hur elnätskostnader beräknas, och effekttariffer ska ha införts i alla nät senast 1 januari 2027. Även om införandet är omdiskuterat har idag ungefär en tredjedel av Sveriges elnätsbolag infört tarifferna och modellerna skiljer sig sinsemellan. Fastighetsägare i Sverige börjar nu kunna dra en slutsats kring vad modellen innebär för dem och påbörja åtgärder. Ofta finns kostnadsbesparande justeringar att göra i befintliga tekniska system. Effekttoppars påverkan på driftkostnad bör även tas med i större systemval, i takt med att elnät och effekt står för en allt större del av energikostnaderna.
Svensk tolkning av EU-direktiv gör att elnätet får lokalt varierande tariffmodell
Effektbaserade tariffer, där en del av elnätskostnaden baseras på hur mycket el som används samtidigt, införs nu i Sverige som ett resultat av den EU-förordning som antogs 2019. Avsikten med regleringen är att de aktörer som belastar nätet mest ska bära större del av kostnaden. Den svenska implementationen av direktivet är omdebatterad, och innebär bland annat att nätägarna själva får besluta kring taxemodellen.
– Även om modellerna diskuteras mycket just nu så har elnätsbolagen fortfarande en tydlig deadline och är styrda av ellagen. Trots att modellerna kan komma att ändras framöver är det viktigt att förstå och hantera effekttoppar i fastighetsbeståndet, säger Anna Larsson, Strategichef på Hifab.
Både gemensamma drag och skillnader kan ses redan nu
Elnätsbolagen använder även olika benämningar för taxan, såsom effektavgift, effekttariff och effekttaxa. Bland de nätbolag som redan utformat sina modeller kan ett antal olika typer av tariffer ses och vissa nät tillämpar en blandning av flera mekanismer. Vanligt förekommande mekanismer är:
Taxa baserad på effekttoppar: en månadskostnad för effekt tas ut baserat på en eller flera effekttoppar. Kostnaden kan bestämmas av en enskild timma, eller medelvärde av exempelvis 2, 3 eller 5 effekttoppar, i dagsläget är medelvärde av 3 timmar vanligast förekommande.
Uppdelning mellan höglast- och låglasttimmar i nätet: Tidsintervall identifieras då elnätet är högt belastat och effektavgiften är högre. Vanligt förekommande är att vintermånaderna och dagtid är dyrare. I många nät görs även skillnad på vardagar och helgdagar. Ellevio har exempelvis infört att bara halva effekten inräknas under låglasttimmar. Vissa nät har ingen effektavgift alls under låglasttimmar.
Modell beroende på säkringsstorlek och avtalsform: Vissa elnätsbolag har olika prismodeller beroende på säkringsstorlek. Det kan också vara möjligt att välja avtalsmodell beroende på om man vill betala en fast kostnad eller en kostnad baserad på sina effekttoppar. Riktigt stora nätanslutningar kan även gå under egna villkor.
Detta innebär alltså att två identiska byggnader i olika nätområden kan få helt olika effektavgifter. För fastighetsägare med väldigt utspridda bestånd innebär detta en extra utmaning.
Enskilda timmar, styr-funktioner och teknikval kan få stora kostnadsmässiga konsekvenser
Effektkostnader påverkar både driftbudget och tekniska systemval. Många systemlösningar utformas idag för att säkerställa komfort och enkel drift, utan hänsyn till att effekttoppar kan uppstå i onödan. Att system startas eller levererar maximal effekt samtidigt blir dyrt och beroende på tariffmodell kan stora kostnader undvikas genom att förskjuta funktioner en halvtimme i tid.
Konkreta åtgärder kring effekt är aktuellt på kort sikt
Elnätkostnaderna står för en ökande del av totala mediakostnader och i många fall kan åtgärder implementeras i befintliga system, utan större investeringar. På kort sikt är det aktuellt att:
1. Förstå taxemodellerna i beståndet – kartlägg hur toppar mäts, hur höglast och låglast används och vilka dagar som ingår samt hur säkringsstorleken påverkar modellen
2. Kartlägga effekttoppar – identifiera när topparna uppstår och vilka system som driver dem. Detta ger underlag för att se var åtgärder gör störst nytta.
3. Införa smart styrning och schemaläggning – anpassa driften genom att fördela förbrukningen, med hänsyn till den lokala taxemodellen. Laststyrning, effektvakt, schemalagd drift och optimering av tekniska system minskar topparna utan att påverka komforten.
4. Prioritera och minimera driftstörningar som medför effekttoppar – den nya taxemodellen innebär att ytterligare kostnader tillkommer när systemfel orsakar effekttoppar, exempelvis när driftstörningar på värmepumpsanläggningar innebär att system går över på elspets. Välfungerande och felavhjälpning blir viktigare.
Beslut på längre sikt påverkas – se till att beslutsunderlag speglar kostnaderna
Effektkostnader kan även behöva vägas in i större systemvalsbeslut i nyproduktion och ombyggnad. Värt att notera är att många vanligt använda förenklade metoder för att bedöma lönsamhet i energiinvesteringar inte tar hänsyn till effekt. När mediakostnaderna förskjuts från energi till effekt måste beslutsunderlagen hänga med. Beslutsfattare bör även vara medvetna om att prismodellerna kan förändras ytterligare framöver.
Sammantaget blir möjligheten till smartare styrning av effekt allt viktigare. När effekttarifferna nu har tagit sin första form i många delar av landet finns möjligheten för fastighetsägare att ta nästa steg, genom att förstå de lokala variationerna samt hitta och åtgärda de kostsamma funktionerna i fastigheterna. Utvecklingen är en del i att integrera fastigheterna i ett rörligt och föränderligt energisystem.
Anna Larsson
Strategichef & Uppdragschef
anna.larsson@hifab.se
+46708301896